Friluftsliv med pudel
Med tanke på hur bra det gick att paddla packraft med Tycho första gången så tänkte jag lite naivt att det borde gå lika bra ett halvår senare. Då låg han still och sov. Denna gång var han vaken och klättrade runt i båten.
Seeing how well Tycho did the first time I took him packrafting I was naive enough to expect the same six months later. Back then he slept, this time he was completely unable to sit still in the boat.
Vissa vandringar planerar man inför lite extra noga, och ser fram emot lite extra. Och sedan händer saker som man inte kan förutse. Detta var tredje gången som jag planerade för att vandra från Kolmården till Katrineholm.
There are hikes that I plan for extra carefully, and look forward to a bit more than others. And then something unforseen happens and plans have to be cancelled. This was the third time I planned to hike from Kolmården to Katrineholm.
Att sitta ner och sätta ord till minnena av denna vandring innebär på sätt och vis att sätta punkt för det sista kapitlet i Olivers och min bok. Detta är den sista vandringen vi gjorde tillsammans och det sista äventyret jag har kvar att skriva om.
To sit down and put words to the memories of this particular hike is is in a way the closing of the last chapter of Oliver’s and mine book. This is the last adventure I have left to write about; our last hike together.
Redan i vintras bestämde jag mig för att i sommar så vill jag göra en längre tur med packraften. Men innan det är dags för den så var det hög tid att ta ut båten på en ordentlig premiärtur.
Early this winter I decided that come summer I would I would do a weeklong trip with the packraft. Before that, though, it was time to take the boat out on a proper premier after the winter.
En led som går genom det småländska skogslandskapet och förbi platser med fin utsikt längs en rutt som förr var fruktad för stråtrövare lät väldigt lockande för mig. Jag såg framför mig stigar som slingrade sig fram genom djup och mosig barrskog och över steniga höjder i ett landskap som kanske skulle påminna om målningar av John Bauer. Ack så fel jag hade.
A hiking trail leading through the Småland forest landscape and places with beautiful views along a path that in the past was known and feared for highwaymen sounded very appealing to me. I saw before me paths weaving their way through deep and mossy coniferous forests and over stony hills in a landscape that would remind me of John Bauer’s paintings. I was wrong.
Under vinterhalvåret har jag besökt platser som jag ibland känt att dit vill jag tillbaka igen för att se hur det ser ut när det blivit vår och blommorna börjar komma, eller hit måste jag och tälta när det blivit sommar och naturen är klädd i full grönskande skrud. En sådan plats är Klockaretorpsleden.
During the winter half-year I have visited several places that I have thought I must return to in the spring to see the budding flowers, or I must visit here again and bring the tent once it is summer was and nature is dressed in green. The Klockaretorp Trail is one of those places.
Medan jag skriver detta hänger forfarande min utrustning på tork utspridd i lägenheten. Sovsäck och liggunderlag i vardagsrummet, tältet i hallen och drybags i köket. Vi är nyligen hemkomna efter att i tre dagar ha paddlat packraft på Nittälven i Kopparberg. Jag är både trött och öm i kroppen, men jag är också upprymd efter detta fantastiska äventyr.
While I write this there is still gear hanging to dry everywhere in my flat. Sleeping bag and sleeping mats in the living room, the tent is in the hall and drygbags hang in the kitchen. We have just come home from a three day long packrafting adventure on the river Nittälven, located in Kopparberg. My muscles are both tired and sore, but I am also still feeling elated from this amazing adventure.
Under maj månad har jag haft planer för flera dagsturer, men har istället ha jag bara kunnat titta igenom foton från gamla vandringar och drömma mig bort och hoppas att min lunginflammation snart läker ut så vi kan vandra våra planerade helgturer i juni. Så jag får ta tillfället i akt och berätta om Olivers…
Valborg verkar oftast förknippas med skog och mark, både i visor, dikter och tal. Glad såsom fågeln i morgonstunden hälsar jag våren i friska natur’n… Och det är precis vad Oliver, Charlie och jag gjorde på Valborgsmässoafton. Ryggsäcken packades till större delen klar kvällen innan efter mycket funderande kring vart det skulle bära av dagen efter….
Idag var det Charlies och Chikos första dagstur. Det blev en kort slinga på drygt 6 kilometer i Vattenledningsparken. Det var långt ifrån den egentliga vandringsplanen för påskhelgen, men det var å andra sidan varken planerat för valp och dunderförkylning heller. Vattenledningsparken hittas i Jönköping, och det går att ta sig dit med både bil…
Idag tog vi revansch på Ravinrundan i Kolmården. För lite mer än ett år sedan försökte jag och Oliver på oss denna vandring, men snurrade bort oss längs vägen. Vi hade en trevlig tur, och så småningom kommer jag att berätta om den, men idag tog vi oss Ravinrundan runt. Med några oplanerade avstickare, i…
Poodlehike - hiking with poodles 